Babykorg

Senaste tiden har jag hållit på med ett litet syprojekt på min nya, fina symaskin. Projektet är en sovkorg till bebisen och innan ni börjar hojta om att bebisen kommer att sova i sängen och ändå snart växer ur den låt mig tillägga att det gör inget. Jag tycker mest att det är roligt att pyssla med korgen och i värsta fall får Fritte ta över den när bebisen ratat underverket!

Jag är ingen höjdare på vare sig ritningar eller mönster, improvisation är min ledstjärna, men jag ska ge en liten beskrivning på hur jag gjorde. Jag har i största möjliga mån använt begagnat material och förutom farmor och farfars förråd har Helping hand i Uppsala har varit en guldgruva.

Jag vill börja med att poängtera att mätprocessen har varit omfattande och nogrann även räknandet och testandet av olika idéer :) Jag vill inte mäta fel för det resulterar i att jag klipper fel vilket resulterar i att jag syr fel = arg utbrott. Att mäta och skära till madrassen var inte så lätt som jag trodde, kombinationen mattkniv och sax + pojkvän var den bästa lösningen.

Madrasskyddet syddes i fyra delar måttade efter madrassen. En överdel, en underdel, en kant och en 'lucka'. Här gällde det att mäta noga, hellre lite för stort än lite för litet och att för guds skull inte glömma sömsmånen! Jag valde att stänga luckan med fyra band som syddes fast samtidigt som jag sydde ihop luckan med överdelen och fållade underdelen mot öppningen.

I madrasskyddet klippte jag fyra kilar och sydde ihop på maskin för att det skulle passa den lutande korgen. Sedan sydde jag för hand fast skyddet på korgens kant. Mest för att det inte skulle glida omkring.

Därefter fick jag rita och räkna för att lista ut hur fodret skulle klippas och sys för att passa i korgen. Jag valde att klippa tyget i två 'båtformade' bitar, 'båten' syddes sedan ihop i kanterna och sedan klippte jag till en lång tygremsa, nästan det dubbla av korgens diameter. Denna remsa rynkades och syddes fast ytterst på fodret för att hänga utanför korgen som dekoration.


För att handtagen skulle komma fram så klippte jag ut så smala rektangulära hål runt handtagen som jag kunde. Jag sicksackade kanterna och fållade in dem, 'nöp' ihop tyget runt handtagens kanter och fäste dem för hand.

Avslutningsvis sydde jag fast ett vitt bomullsband runt korgen och fäste en liten rosett på ena långändan. Jag valde att även sy fast fodret i madrasskyddet för att det inte skulle glida runt.

Så här blev det!

Förändringarnas tid

Sedan 2009, då jag sist tog mig tid att skriva i bloggen hände det som brukar hända, saker förändras. En snabb 'googling' på själva ordet förändring leder till mer eller mindre intressanta texter om tex evolutionsförtändring, livsstilsförändring och klimatförändring. Men kort och gott handlar förändring om en process där ett tillstånd övergår till ett annat tillstånd, polarisarna finns --> polarisarna finns inte. Tillstånden är konkreta och påtagliga medan själva processen ofta förblir svårgreppbar och kanske till och med undgår oss helt.

Processer, framförallt sociala och historiska om jag ska försöka avgränsa det något :) , är något som i ökande grad fascinerar mig. Hur förändras vi människor och vad driver oss till förändring? Varför hör jag så ofta tonåringar och tweens uttrycka en rädsla, nära på ett förakt för att bli äldre, för att livet ska förändras? Kanske Karin Boye trots allt hade en poäng, det gör ont när knoppar brister... När knoppen väl har brustit och förändringen har skett kan vi ofta se tillbaka och glädjas över att en förändring har skett, det nya tillståndet är en förbättring. Men i själva processen är det svårt att få en överblick, att veta varför vi reagerar som vi gör och vilken påverkan det kommer att ha på oss själva och vår närmsta omvärld.

Jag tror att det är nyttigt att ibland stanna upp och fundera på i vilket tillstånd och vilken förändringsprocess jag befinner mig nu. Var leder mina handlingar mig och hur påverkar jag det och dem som finns runt omkring mig. En process är en föränderlig sak vilket gör att jag medvetet och omedvetet kan påverka förändringen. Jag tror att välkomna förändring, även om tillstånden inte alltid blir vad vi tror, är att våga släppa in livet och acceptera att jag är en del av något större än bara mig själv.

Min egen stora förändring just nu handlar om att bli mamma och att jag och min sambo ska bli föräldrar. Kanske en av de mest omvälvande förändringsprocesses vi går igenom i livet. Tidvis fylld av glädje men också av ledsamhet och insikter om hur förändringen påverkar olika aspekter av livet. Vem var jag och vem kommer jag att bli? Tankarna är ganska djuplodande när man väl tänker dem. Värderingar och intressen förändras, fördjupas och omvärderas, förkastas och introduceras. Jag njuter av hela karusellen och tycker att förändringen är sällan så fascinerande som när man själv flyter mitt i den.

Avslutar med en bild på mitt första experiment på symaskinen,
Melvin, Wilf och Pru. Passar bra till en spädis :)