Glad midsommar

Sommaren är här och med den kommer som alltid en massa inspiration. Jag gillar att ha projekt på gång och framförallt tillfredställelsen av att se den färdiga. Just nu håller jag på att skriva, göra ett litet skåp, sy en liten present, träna på decoupage och ett hemligt projekt samt att vi igår drog igång målning av föstren i vardagsrummet så det finns en del att göra. Idag måste jag tyvärr börja med att städa och diska undad för ingen inspiration lever länge i ett stökigt hus!

Sen börjar det dra i hop sig för norrlandsresa och vi har beslutat att köra över natten för Leiahs skull. Detta betyder att jag också ska köra och eftersom jag brukar bli trött efter en timmes körning till jobbet så blir nog detta spännande :) Längtar efter familjen och speciellt till Leiahs favvomoster Evelinn som får en stor digital kram redan nu!

Min midsommarfina tjej med myggbett i pannan.

Midsommar firade vi i två etapper i år. Först åt vi sillunch hos Gunn och Harry och Leiah fick en fin midsommarkrans vilket jag blev så glad över för jag hade inte hunnit göra nån. Visst hör det väl till att barn ska ha blommor i håret på midsommar? På kvällen åkte vi till Tommy och Elina för grill och kubb. Vi hade gjort knytkalas och jag fick äntligen chansen att laga min matjestårta och resultatet blev inte helt illa.

Bara lite bilder å så

Idag har varit en sån där skön dag då jag bara varit hemma och haft det härligt med familjen. Sådana dagar startar ofta med att jag får ligga kvar och dra mig i sängen en stund medan Leiah och Jan går upp, kanske just därför jag är så glad dessa dagar :) Lång frukost, läs ett par timmar, följde och sedan pysslade vi i trädgården och jag har även lyckats tvätta en massa. Nu är det kväll och jag har tid att sitta och skriva lite och nostalgiskt titta igenom NZ bilder. Känns som vi nyss var där men samtidigt börjar det vara länge sedan. Lillisen min kan så mycket mer nu är då...

 äta gröt,

 krypa, typ,

 sitta upp,

 öppna presenter, eller iaf bråka med pappa om presentsnöret och

rymma ur sin säng in till mammas sida, nu mer är spjälsängen sänkt :)

Sweet as...

Efter nästan åtta veckor i Nya Zeeland kom vi till slut hem igen. Resan var nog 'once in a life time' på många sätt och vi summerade den på slutet som att det kändes mer som vi bott i NZ än varit på semester. Det märkligaste med att komma hem var att åter-vänja sig med att bilarna körde på höger sida och här var det vår, inte höst. Något som var mycket skönt var att solen åter igen gick åt rätt håll. På anda sidan jorden går ju solen åt fel håll vilket gör det helt omöjligt att bestämma tid på dygnet eller att förutse vilken sida av bilen som kommer att vara i skugga för den delen. Summa summarum, borta bra men hemma sweet as som de säger i Kiwiland :)

Väl hemma och någorlunda återhämtade från jet laget, samt att vi insett glömt bort deklarationen och nästan alla blommor dött, var det dags att planera Leiahs stora dag. Namnfesten skulle inte bli så stor, bara de närmaste tänkte vi. Därför tog jag på mig det allra mesta av planeringen och matlagningen. Det tog en hel del tid och energi! Sån tur var kom min fina familj ner och hjälpte oss plus att Jans mamma och moster tog tag i husstädningen.

Till slut vad det dags för dagen D och vilken härlig dag det blev. Solen strålade och trots lite vind kunde vi duka upp ute på gräsmattan vid Karlshällsstugan. När gästerna kommit och vi låtit dem vänta tillräckligt länge inledde vi ceremonin. Cissi och Evelinn sjöng och läste dikt båda toppen fint och jag och Jan försökte oss på att hålla ceremonin på engelska, men jag tror det gick bra. Jag höll mitt lilla tal och Leiah försökte äta upp Jans fusklapp. När vi kom till själva höjdpunkten av ceremonin, Leiahs namn var presenterade och jag skulle precis sätta en krans med tusenskönor på hennes huvud, så spottar hon med kraft ut sin napp och tittade med rynkade ögonbryn ut över gästerna, priceless :) Sen blev det fotografering och välkomstskål. Jacob och mamma höll fina tal och hela ceremonin blev mycket mer avslappnad än vad jag trodde den skulle bli. Sen blev det Lapplänsk paj med lingon sås och grodtårtor till efterrätt, mums! Sist men inte minst öppnade vi paket och Leiah fick så många fina presenter, det genomgående temat var grodor :) Jag är så glad över att vi valde att ha en namnfest och att så många ville komma och fira med oss, vänner och familj från när och fjärran.

När namnfesten var avklarad och alla släktingar åkt hem så började Jan jobba igen och jag och Leiah försöker hitta tillbaka till några sorts rutiner. Lite nytt är att hon börjat äta så smått. Hon gommlar glatt i sig både gröt och puréer med sen enda tand. Så inspirerade av mat köpte vi en fin Tripp Trapp stol till lillan och jag fick äntligen ta fram symaskinen igen och sy en dyna till den med en matchande haklapp. Men pysselnerven är långt i från tillfredsställd så i helgen hoppas jag på att jag och E ska på loppis och göra lite inspirerande fynd!

Blir det inget pysslande så tänker jag roa mig med min fina födelsedagspresent från hun, en ny cykel! En retro Skeppshult som jag har alla intentioner att 'pimpa' med lite blomster och sen ge mig ut i det, förhoppningsvis, vackra sommarvädret!

Welcome my little nerds...

Nu har vi varit i NZ i 20 dagar vilket betyder att det är 31 dagar kvar. Hittills har vi en fin-fin semester vädret har till och med varit på vår sida tror det har regnat tre dagar annars har vi mellan 15 och 20 grader och sol, som en svensk sommar med andra ord. det enda negativa med det är solskyddsfaktor, jag bränner mig snabbt som en bortglömd grötgryta på spisen och Leiah ska ju inte vara i solen allas. Need I to say att vi använder samma styrka på solskyddet :)

Vi har spenderat de senaste veckorna på resande for och sett mycket av den södra delen av den södra ön. Mina favoriter so far är:
1. Ridtur i Glenorchy
2. Kepler treck i Te Anaua
3. Pingviner i Omarau

Leiah är en riktig charmör och smilar glatt mot alla hon möter, vet inte hur många som kommit fram till oss på gatan och utbrustit 'She's absolutely gorgeous!' hon har till och med blivit nypt i kinderna old-lady-style.

Jag tänkte passa på att bjuda på två bilder från min fina ridtur och göra något nytt här på bloggen, en tävling! Om någon kan gissa var jag är på någon av de olika bilderna så vinner man nått från NZ, antingen får man önska sig något eller lita till min dåliga humor vad det blir.

Bild 1 är lite lättare än bild 2. Ledtråden är att jag är inte i denna världen men ändå i mitten av jorden och på bild 1 är jag vid ett av maktens centa och på bild 2 skedde en splittring, svårt? Japp!
Alla gissningar välkommna :)

Drakar är svåra att döda

I dagarna firar en kär vän till mig 30-år. Denna vän har under åren gett mig glädje, äventyr, gemenskap och frustration, jag menar vem kan lista ut kluriga gåtor som hela världens framtid hänger på klockan 3 på natten stenhög på koffeintabletter? Vad pratar jag nu om undrar några av er? Jo rollspelet Drakar och Demoner som gavs ut i Sverige första gången 1982.

Jag minns första gången jag spelade rollspel, mutant btw, en varm sommar i Forsmark i Norrland och jag var 13 år. Vi hann aldrig längre än att skapa karaktärer innan mamma kom och hämtade mig och Björn men rollspelet hade redan fått ett ordentligt grepp. Tänk att själv få leva i ett äventyr inte se på film eller läsa en bok, det var en bokstavligt talat en helt ny värld som öppnade sig.


När jag flyttade till Storuman 16 år gammal hade jag den stora lyckan att hitta fina vänner som av en slump var mer eller mindre lika rollspelssugna som jag. Vi började spela Drakar och Demoner i en stuga ute i obyggden utanför Barsele. Vi hade skotrat dit på dagen, lagat en massa makaroner och korv (för det är vad man äter om man är 17 år) och när mörkret la sig så drog Tommy fram rollspelsformulären och vi började en resa som skulle vara ganska många år.

Min första karaktär hette Jill och hon var en tonårig animist, naturmagiker. Jill, Myrell (Malin), Lethael (Elina) och Athor (Jimmy) blev kärntruppen och när vi slutade spela med den gruppen, efter fem år tror jag, var de omsjugna hjältar som styrde över ett eget rike. Jag har fortfarande bilder i huvudet av hur ett visst slag gick till eller hur det kändes när Jill utplånade en ond, mäktig ande med Livskraftens förbannelse eller varför inte hur leden jag var när min familjar Dragi Poo försvann ut i öknen efter att ha snedtänt på en trollformel. Konstigt som det kan låta men detta är anledningen till att ett data spel aldrig kan bli lika bra som rollspel eller en film som en bok. Det är bara man själv som styr över hur allt ska se ut, det finns inom en själv, jag tror det kallas fantasi och inlevelseförmåga.


Jag måste också passa på att berätta om ett tillfälle som alla i min rollspelsgrupp fortfarande minns med ett skratt. Vi satt ca 6 spelare runt ett bord ute i Jimmys stuga i skogen på Luspholmen. Vi har spelat flera timmar och äventyret närmar sig klimaxet. Spelledaren, Tommy btw, berättar vads som händer, spänningen ökar och alla tittar intensivt på honom... Då plötsligt Jimmy utbrister 'Är det där en koltrast?' och spänningen brister som ett kristallglad mot golvet :)

Läs en bra artikel om rollspel och D&D och kasta var dag din T20 med tillförsikt, ta vara på dina perfekta och må dina fummel alltid hamna i botten av fummeltabellen.

Förra veckan hade vi snabb-besök av Björn och Maria. Det var himla kul att träffas om än kort men man får ta vara på de stunder som ges. Som alltid när jag skiljs från familjen så tänker jag på att det är tråkigt att vi bor så långt från varandra.

Morbror och systerdotter ser båda något förvånade ut :)

Jag har blivit Gudmor!

Igår kom jag och Leiah hem från Norrland igen. Vi var uppe för att hälsa på Leiahs mormor och morfar och gå på Isabellas dop som visade sig vara kombinerad med en vigsel :) Jimmy och Ida var superfina och det var en mycket trevlig bröllopsfest. Så roligt att träffa alla kompisar som man tyvärr bor alltför långt ifrån.


Men det största för mig den dagen var ändå den stora äran att få bli Isabellas gudmor. Det var en fin cermoni och Bella skötte sig fint, bra att hon sa ifrån till prästen tyckte jag :) Jag har funderat mycket på vad det innebär för mig att vara gudmor och kommit fram till att jag gärna vill vara en bra förebild och ett stöd när det behövs men framförallt en till vuxen som finns runt Bella och älskar henne. Det är bara synd att vi bor långt från varandra men man får ta vara på de tillfällen som ges.


Måste också bjussa på två Leiah bilder också, min lilla tjej är nu tre månader, väger 5,5 kilo och är 60cm lång och har flugit för första gången :) Ovan vid mellanlandningen i Vilhelmina och under hemma igen med mormors fina, hemstickade tossor.

Leiahs dag

Nog för att alla dagar är Leiahs numera :) Men idag har vi gjort lite nya roliga saker. Det blev en tidig morgon, klockan ringde halv åtta på morgonen, gäsp! Snabb frukost och sedan iväg på Babycafé. Knepig start tid, vem är vaken och i ordning klockan nio på morgonen... Sammanlagt var det 13 barn, 13 mammor och 1 pappa, gissa vem? :)


Aktiviteterna var enkla men oj vad Leiah tyckte att det var spännande med allt nytt. Först sitta på golvet med alla bebisar och snacka/leka, många bebisar var större än Leiah och kunde leka lite mer än min groda som satt i mitt knä och kände på sina händer. Sångstund som var toppen, Leiah gillar att vi sjunger för henne och att få höra sång tillsammans med lite 'teater' till sångerna var helt klart en hit! Sist men inte minst fika och mer häng för mammorna, och pappan.


En distriktssköterska kom på besök och jag passade på att fråga om det här med att resa med barn. Hon exploderade inte när jag berättade om riktig långresa med en 5-månaders utan sa uppmuntrande att det var en mycket bra tid att göra en långresa och att hon tyckte att det gick bra! Sist men inte minst fick lilla grodan hänga lite med sina nya 'kompisar' i en babypöl, hur gulligt är inte det, som en pool med bebisar i :)


Efter det åkte vi till biblioteket för att få en gratis pekbok, något kommunen ger bort för att främja bokintresset bland barn och föräldrar. Vilket toppen initiativ. Vi har redan läst Djurboken tre gånger idag.

Sist men inte minst hämtade vi ut ett par paket varav ett innehöll en ny bärsele, ja bärsjal var inget för mig tyvärr, som Leiah just nu sover i mot min bröstkorg. So far so good och förhoppningen är att den kommer väl till pass nu när vi ska flyga norröver på fredag.

Vilken härlig dag vi haft och nu ska jag hänga på tradera och wordfeud resten av kvällen!

Tjipp!