SVT har under våren visat reality-serien 'Klass 9A' där vi fått följa en skolklass från en av Sveriges tio mest lågpresterande skolor. Målet var att klassen skulle gå från en av de sämsta till tredje bästa i landet. Detta skulle uppnås genom att byta ut elevernas ordinarie lärare mot några av landets bästa pedagoger. Eleverna nådde i slutänden inte målet men förändringarna i betyg och attityd var dramatiska. Efter succeserien visats på SVT föreslog Malmö:s kommunalråd Ilmar Reepalu att elever nu ska ges möjlighet att betygsätta sina lärares kompetens.
Klass 9A -->
http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=72200&lid=Klass_9A&from=menu
Ilmar Reepalu -->
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=92915&a=1135111&lid=puff_1134138&lpos=extra_2Till att börja med
måste man väga in vissa fakta i tolkningen av denna
reality-series värde för resten av samhället. Även om TV team och produktionsledning inte på något vis lagt sig i undervisningen som sådan måste jag vidhålla att bara närvaron av sagda TV team och vetskapen av att det man gör och säger kommer att visas på TV kan nog få även den värsta skolhatare att skärpa till både språkbruk och fysiska 'kontakt' med såväl klasskamrater som inredning.
Jag vill också tillägga att dessa pedagoger som togs in för att styra upp situationen säkerligen är bland landets bästa och har nått fantastiska framgångar. Men de har också fått skolledningens och kommunens fulla stöd för att satsa mycket tid och resurser på detta projekt, något som inte är en självklarhet i många skolor med 'vanliga' lärare. Dessa lärare är också utbildade och behöriga, något som även detta inte är en självklarhet runt om i landets skolor.

För att återgå till
Reepalus förslag om lärarbetyg så kan nämnas att i sin argumentation för
nämnda betygsättning menar
Reepalu att: det handlar om att lärarens bedömning av den pedagogiska situationen,
huruvida den fungerar eller inte, har premierats framför elevernas. Här har lärare vägt in elevernas
strukturella bakgrund samt föräldrarnas utbildning i sin bedömning av hur fördelningen av resurser och stöd till eleverna ska fördelas. I denna bedömning anser
Reepalu att man missat att se hur eleverna uppfattar sina lärare och stödet de får. Detta vill
Reepalu nu förändra.
Mina komplimanger till
Reepalu för att han lyckats gräva fram ett system som, för det första redan används i landets skolor (elevutvärderingar), och för det andra för att han genom sitt förslag inte bara undergräver lärares
professionalism utan också gör min och mina kollegors kompetens till något som beslutas av de vi är där för att undervisa. Vilken annan yrkesgrupp blir betygsatt av minderåriga, outbildade personer som dessutom står i en beroendeställning?
Systemets svaga punkt blir just
maktbalansen mellan lärare och elev där en elev som får ett lågt betyg inte alltid kan själv se varför det är motiverat och därför kontrar med att sätta ett 'lågt betyg' på läraren. Detta skapar en mycket snedfördelad maktstruktur som helt klart skickar felaktiga signaler både till elever, lärare och samhället om lärares kompetens.
En lärares kompetens är
otvetydigt svår att mäta. Men för att försäkra sig om att den redan från början håller god kvalitet bör man omarbeta lärarutbildningen och minska antalet platser, bara tillåta behöriga lärare att undervisa, ordna pengar för kompetensutveckling, effektivisera skolan = frigöra tid för planering och uppföljning. Med dagens hetsiga tempo hinner iallafall jag inte mer än att kasta mig mellan lektionerna med en i bästa fall skissartad planering eventuellt rätta lite och ringa några föräldrasamtal. Resten av tiden går åt till de tusen andra sysslor som en lärare ska hantera som inte direkt berör undervisningen.
Så mitt tips till
Reepalu och c/o är att satsa ert retoriska och ekonomiska krut på att förbättra landets lärarutbildningar, frigör mer resurser till skolan och öka lärartätheten. Efter det kan vi ta en titt på de tusentals utvärderingar som elever redan gör om sin undervisning och sina lärare varje termin. Kanske dessa kan utvecklas ett snäpp, få tydligare former och komma fram i ljuset lite mer. Men gå för allt i världen inte och inbilla dig,
Reepalu, att vi lärare gör dessa utvärderingar för
skojs skull och sedan kastar bort dem. Personligen blir jag förolämpad av ditt förslag då jag ser mina elevers utvärderingar av mig och min undervisning som ett av mina främsta redskap till utveckling. Skäms!
-Because I can