Välkommen till min återupplivade blogg!

Efter ett långt uppehåll i bloggandet, med en viss saknad, ska jag göra ett nytt försök att ägna mig åt något som faktiskt är ett stort nöje för mig, nämligen att uttrycka mig i skrift. Det något banala ämnet är, som för de flesta bloggare, mitt eget liv. Men som en klok man en gång sa; "Omnium rerum principia parva sunt." - The beginnings of all things are small. Cicero

onsdag 17 december 2008

Seriously, who poops in the entrance ?

Igår när jag kom hem så möttes jag av en stark och ganska karakteristisk doft av bajs i vår trappuppgång. Tänkte snällt i mitt milda sinne att någon kanske trampat i något olämpligt och råkat fått med sig lite in. Men alas, så var icke fallet. Utanför hissen låg en hög med bajs!

Jag menar allvarligt people, why? För min egen mentala hälsas skull så utgår jag från att detta måste komma från en hund, men vem märker inte om lilla Fido lämnat en hög när man går ut? Oh well... Vad är väl en renhållningsdiskussion i trapphuset....

- Because I can

torsdag 11 december 2008

En paus

Har en liten paus i innan-jul-stressen. Sitter just nu i ett klassrum och finjusterar planerna för eftermiddagens elevens val. Hoppas verkligen att alla hinner klart. Nu är det jag och killarna i enheten som sitter och tittar på en film medan tjejerna pysslar med sina lucia kranser. Inte helt nöjd med denna ordning måste jag säga men jag utnyttjar ändå pausen för att få ner ett par rader här.

Sista två veckorna har varit helt galna, roliga men galna. Det har inte funnits en enda händelselös dag eller kväll på två veckor och jag räknar inte med att de närmsta dagarna ska bli lugnare. Har däremot vissa förhoppningar om att jag ska hinna handla julklappar nästa vecka. Önskelistor från familjen efterlyses härmed :D Håller också tummarna för att jag och E ska hinna träna lite mer! Skogen son åker iväg på jobb om ett par timmar vilket känns ledsamt som alltid. Men samtidigt så ska han inte vara borta så länge den här gången och vi båda kommer att ha så mycket att göra så tiden kommer att gå fort. Ska också bli mysigt att vara hemma lite med sambosarna. Det blir ju långa dagar för mig när jag pendlar till Jan så jag hinner inte alltid träffa dem så mycket som jag vill.

Ikväll är det personalfest på skolan som verkar ha potential att bli 'fartfylld'. Den yngre generationen lärare är riktiga festprissar tydligen och jag är inte den som bangar. I morgon blir det nog mer fest, inflyttning hos Jimmy och Ida. Men bara om jag hinner klart med att sätta betygen.... Sen basement på lördag om jag orkar och söndag skulle jag behöva tvätta två och en halv veckors tvätt och göra lite ärenden på stan. Phu, men just nu i skrivandets stund, med trevliga elever omkring, alla att-göra listor glömda och en kaffekopp i handen känns det inte så tokigt ändå.

- Because I can

torsdag 4 december 2008

Ruskiga vinter...

Detta måste vara årets ruskigaste tid. Allt är blött och kallt, alternativt fruset och kallt. Mina söta vinterstövlar läcker och mitt paraply vill vända sig ut och in vid minsta vindpust. Dessutom trotsar jag numer vädrets makter varje morgon genom att köra lilla 'pärlan' till busshållsplatsen. Får en liten klump i magen när temperaturen faller mot 0°C på kvällen och rusar genast ut och skrapar vindruta och packar in rutan (eller nästan halva bilen för filten är så stor) så att jag ska slippa skrapa rutan på morgonen klockan kvart i sex då jag beger mig.


Dessutom är lilla 'pärlan' en bil av den något mer personliga och lynniga karaktären. Detta såg jag då jag sammanställde lite statistik över hur många gånger jag verkligen lyckats ta mig från punkt A till punkt B utan att Jan har varit tvungen att komma och rädda mig för att bilen har något mystiskt för sig. Ungefär 4 av 10... Ibland bråkar jag och bilen om chokens vara eller icke vara*, handbromsens vara eller icke vara, igenfrusna dörrar, halkiga backar, urladdade batterier, packningar, pumpar och så vidare.... Sist var dock felet lite mer uppenbart, faktiskt så uppenbart att både jag och Jan missade det, jag hade kört slut på bensinen :D Men fy för att klaga. Jag är jättenöjd att jag har fått låna en bil så att jag kan ta mig från landet till jobbet!

Nu är det inte länge kvar till jullovet, jäj! Men något som jag förträngt in i det längsta är att innan dess ska betygen sättas, igen!? = jaga elever med restuppgifter... Ett litet ljus i mörkret hittade jag idag på nätet.

"Stormarna i Australien har gjort att 300 fladdermusungar övergivits av sina mödrar. Nu matas de med nappflaska och vårdas av veterinärer och volontärer på Guldkusten."

Detta är det sötaste jag sett sedan spunnet socker! I love them bats! Och tänk vilka fantastiska människor det finns i världen!


- Because I can


*Choken har en känslighet som kan jämföras med en lufttryckskänslig kemivåg.

söndag 23 november 2008

En händelserik vecka



Jag är inte den som är den, bästa nyheten först. I veckan blev jag med jobb. Jag menar på riktigt, ett fast jobb! Jäj! Fick löneförhandla också (vilket jag är riktigt sämst på har jag märkt) 1000:- upp, sweet! Jag kommer att jobba 100% på Örsundsbroskolan med SO och engelska, precis som nu men från och med 20/12 är det ett fast jobb. Kanske jag egentligen skulle vilja jobba på gymnasiet, visst, men just nu då allt är så osäkert och jag befinner mig där jag gör i livet känns det här väldigt bra!


Bring forth the champagne!

Efter flera dagars* vetenskapligt försök angående den vegetariska livsstilen har jag kommit fram till ett flertal resultat.
1. Vegetariska mat var varesig lättare eller jobbigare att förbereda eller tänka på att äta än icke vegetarisk mat. Dock går det åt lite mer tid i affären för att bestämma huruvida vissa varor är vegetariska eller inte.

2. Jag har inte kännt någon större skillnad i hur jag mår. Inga konstiga reaktioner på den ändrade menyn men inte heller några fyiska förbättringar.

3. Det fanns tillfällen då jag längtade efter att äta kött men inte på grund av att jag inte tyckte om den vegetariska maten. Då jag vid ett tillfälle föll för frestelsen så smakade köttet inte så gott som jag föreställt mig.

4. Det finns otroligt många goda vegetariska recept. Hoppas att från och med nu äta vegetariskt lite oftare!

5. Slutligen måste jag säga att jag nog ändå är en köttätare. Ett stort fat med älgrevben... mums!

I torsdags uppstod ett smärre problem för oss inneboende på djäknegatan 40, bottenvåningen, lght 1011. Vårt avlopp kloggade igen. (Kan man säga kloggade? Ni förstår vad jag menar.) I brist på riktig kunskap om hur ett avloppssystem fungerar ringde Tommy till vår allt-i-allo-man på området. En mycket sympatisk australiensare. Men fick en smärre utskällning, det fick vi minsan hanskas med själva. Snacka om att ha vaknat på fel sida...

Så vi tog till den enda vettiga lösning vår generation känner till när vi stöter på problem. Google! Kan förresten verkligen rekomendera avloppsguiden.se där man kan få veta att den 19/11 var det världstoalettdagen! Vi googlade och exprimenterade men inte fick vi fram någon lösning. Detta ledde till att vi fick gå ut och äta middag för att ha en ursäkt att använda resaurangens toalett.


Ok, this is very important people! Även i en krissituation är det viktigt att
tänka på vad du har på fötterna. Matcha åtminstone färgerna!

Dagen efter var en fredag = panik, får vi det inte fixat nu så kommer vi att vara vattenlösa hela helgen!!! Tommy fick ett kostnadsförslag av en avloppsjour, 4000:- kanske inte vad vi tänkt oss. Men ibland löser sig sådana saker också, vissa människor kan vara hjälpsamma och snälla ändå. Vi fick till slut en helg med tillgång på vatten :)

Nu sitter jag i mina mjokisbox (mjukisbyxor, för den som inte förstår svenska) och tittar ut på snön som faller. Pratade med min kära far för ett par dagar sedan och det låter som att vi har mer snö här i södern än vad de har hemma i norr. Det är inte så länge kvar tills vi ska åka norrut nu jag och Jan. Det ska bli himmelens mysigt. Hoppas att det har kommit en massa snö tills dess så vi kan vara ute med skotern lite.

Men det är en månad kvar och innan dess ska det advents mysas med glögg och lussekatter! Speciellt längtar jag tills i morgon då pojken kommer hem från ytterligare två veckor utomlands på jobb. Den här gången i Jordanien, lilla avundsjuk jag har varit.


- Because I can


* Vegetarian veckan blev drastiskt förkortad till fyra dagar pga finanskrisen!

söndag 16 november 2008

Viva vegan

I morgon gäller det, dagen då fördomar och förhoppningar ska sättas på prov. Dagen då vi ska bli veganer! Eller ja, vegetarianer med inslag av veganmat.

Tro nu inte att jag förlorat alla mina hästar från stallet. Detta är bara ett test. Vi har bestämt oss att prova på att vara vegetarianer/veganer i en vecka. Varför detta horribelt långa uppehåll från det gudasända köttet frågar du då? Jo helt enkeltför att se om man mår och känner sig annorlunda när man inte äter kött! Jag ser det som ett vetenskapligt experiment och det ska bli mycket spännande att se resultatet.

Men mitt vegetarian liv kommer nog att få ett ganska snabbt slut. När min kära pojkvän kommer hem så tror jag inte jag kan/vill motstå att laga älgsteken som ligger i frysen och väntar.
Hela tanken med miljö, ekonomi, etik och humanism är mycket intressant vad gäller dessa båda 'filosofier'. Ska under veckan kolla upp den filosofier närmre, finns mycket intressanta tankar att fundera på.

-Because I can

torsdag 13 november 2008

Halloween and me..... we are like so!

Så kom och gick Halloween åter igen. Planeringen fungerade faktiskt över förväntan. Jag menar med allt som kunde gått fel var det otroligt nog inget som direkt gjorde det. Visst introt i Uppsala hade vi inte tänkt igenom tillräckligt, kanske gjort för få listor till listorna över det momentet? Men annrs blev det en mycket lyckad kväll.




För mig var det bästa att min lilla syster kom ner ända från Lappland och var med på festen. På dagen innan var vi på Creative Make Up och hon blev sminkad, mycket snyggt. Min egen outfit blev till slut helt ok. Dock måste jag säga att jag fått en helt ny nivå av respekt för våra rollspelskaraktärer och alla krigare innan krutets tidsålder för omg så jobbigt att gå och släpa på ett långt svärd vid sidan och en tung krisdolk på ryggen!




Tänk ändå att det finns tillfällen då man kan samla alla nära och kära som nu mer är utspridda över hela landet och bara njuta av att vara tillsammas igen. Visst var det så sjukt roligt att se huset omvandlas till Arkhems insanatorium och hur de flesta snokade runt för att lista ut dess hemligheter men... Men det allra roligaste var att pussa på miss white-trash, utbyta lurigheter med dr. Yngvesson och gömma sig bakom receptionen med Mega man för att utbyta förtroenden. Känna på Kleopatras mage, krama den 'onda' feen och se Tomten sova på en stol med Terroristens gevär i handen samt de nya roliga band som knöts. Kort och gott att träffa alla goingar var höjdpunkten!





Ett extra stycke får mannen, myten, legenden som kunde spela sin egen theme song med hjälp av ett par högtalare, en MP3 spelare och ett bilbatteri :) Samt rädda oss när vi missbedömt hur mycket bilutrymme vi egentligen behövde.



Love it, men nu behöver vi vila minst ett år innan vi orkar igen. Men först kommer ju gängets första 30 års fest, kanske ett TV-spels party och Valborg, kanske midsommar eller höstfest! Events som eventuellt kommer att kräva festkommiténs uppmärksamhet. So be aware one day you migt find an invitation in you mailbox/inbox/voice mail... ah... what ever, we'll find you!


More pics later!

Miss you all, both the people from far, far away and the ones closer, hope to see more of you all!

- Because I can

fredag 24 oktober 2008

This is halloween, this is halloween...


Ja snart är det dags, en av årets solklara höjdpunkter. Nu är det ganska exakt en vecka kvar till den stora dagen och förberedelserna är massiva. Vi kan utlova fyrverkerier, pumpor och fladdermöss... Eller vänta, det är ju aldeles för traditionellt och tråkigt. Tänk iställer brett och vitt, långt och längre. Det har vi gjort och här kommer ett litet smakprov;




Enjoy!


-Because I can

måndag 6 oktober 2008

Världens bästa helg :)

Ibland tar det som bekant lite lång tid för mig att uppdatera min blogg *skämmas*. Men till mitt försvar så har livet presenterat mig med en massa roliga saker att syselsätta mig med. För två veckor sedan så tog skogens son med mig på mysig Stockholmshelg. Champagne och bubblor på hotellet, supergod middag på en restaurang och kvällen avslutades med en drink (eller två) på världens mysigaste kubanska bar. Dagen efter så blev det ett besök på 'Kängspecialisten'. Perfekt för mig som älskar att shoppa skor, eller hur var det nu igen ;) Sedan blev det naturhistoriska innan vi åkte till Upplands Väsby där Jan skulle provköra en bil (som sedan köptes) en Subaru Legacy, jäj!!!


I skrivandets stund sitter jag faktiskt på jobbet... Oj oj oj... Borde jag inte jobba lite? Jo det kan man ju tycka men jag har lite rast! Det kan behövas för omg så intensivt det är just nu. Har tio utvecklingssamtal på två veckor, en EVK, ämeskonferens att chefa över, överlämnande konferens, betygskonferens, KS-möte och vänta, kanske jag hinner ha några lektioner också... Men jag gillar det ändå, trots att jag hade vissa problem med en viss kollega i tisdags och mest kände för att slita av henne huvudet och mata pirayorna i Sydamerika med det!! Blev både ledsen och arg och åkte tyvärr hem och ville mest gråta åt allt. Sån tur är lånar alltid mina sambos sina öron till mina bekymmer och efter ett par glas dyr champagne (det var ju trots allt tisdag) och ett samtal från Paris så kändes det lite bättre!

Men trots allt som händer så är det ändå bara en sak som står högst på alla listor just nu, Halloween! Det är åtta dagar kvar till festen och vi har, inte helt otippat, massor att göra. Men hittills har 'den stora stressen' inte riktigt kommit. Känns som att vi har rätt stor koll. Dessutom rätt mysigt att sitta hemma på kvällarna hela 'familjen' och pyssla. Hann bli sent igår igen men oj så roligt det börjar kännas. Listan med säkra deltagare växer (hoppas på ett par till!) och i förrgår fick jag veta att lillasyster nu har bokat biljetter och kommer säkert = Happy!!!

Ska också försöka hinna fixa resan hem över julen på bästa sätt. Längtar efter familjen gör man ju när man inte sett sedan i sommras.Skogens son måste ju introduceras i hemmet också. Bara lite komplicerat att hemmet ska ligga mitt i mörka Lappland dit inga tåg, bussar eller flyg verkar gå just när det behövs... Men det ordnar sig säket!

- Because I can

onsdag 24 september 2008

It's my life...

...and I like it!


Blir less på folk som alltid har en sådan negativ attityd. De energi-tjuvar som finns runt omkring oss hela tiden. Vare sig de gör det medvetet eller omedvetet så trycker ner andra för att må lite bättre själv. Små kommentarer som ska hålla oss alla på mattan, tro inte att du är förmer än någon annan.


"Stackars dig som är sjuk det måste vara jobbigt att ha ett så svagt imunförsvar" Visst är det så men snart är jag frisk igen och då kommer jag att uppskatta friska dagar ännu mer. "Men du har ju ett så slitsamt jobb och inte kan du göra någon karriär heller" Jasså, men jag vet att jag gör skillnad varje dag, gör du? "Du som inte ens har en egen lägenhet när du är 27" So what? Älskar mina sambos och spenderar mycket hellre mina dagar tillsammans med dem än ensam! "Rollspel? Är det inte dags för dig att växa upp vännen, kanske skaffa några riktiga intressen?" Gahh!!!! I do it because I like it you daft prick!


Nej, dags att slå ett slag för att alla har rätt att vara den dom är utan att neggo Svennson ska komma springande med moralkakor, jantelagen och normpiskan i högst hugg! Stå för det samhälle vi faktiskt lever i. Kärnfamiljen är inte längre normen, vänner har en större roll i våra liv än vad de hade för våra föräldrars generation och man måste inte vara hurtiga Lisa och jogga fem km varje morgon för att ha rätt att ta en fika. Vi lever inte för att visa upp en fin fasad med fast jobb, man och barn i fina villan innan 30-strecket är passerat! Säger inte att det är något fel med det, längtar tvärtom efter vissa sådana saker (om ett par år), men det blir fel när det är normen, bilden av den som är lyckad. Vilket automatiskt gör alla andra misslyckade.


Jag vet inte vad ni säger, men jag lever iallafall för dagen, för lyckan och för alla har rätt att leva sitt liv som dom vill, hur än detta må se ut!


- Because I can

P.S
Check this out :)

söndag 14 september 2008

Värsta hurtig

Idag har jag varit hurtig. Partyprinsessan har bytt de fantastiska, nya, svarta stilettklackarna mot vandringsskorna och gett sig ut i skog och mark! Och tro det eller ej men det var faktiskt helt ok. Vi gick i kanske en och en halv, två timmar. Ganska lagomt. Fjällets dotter (aka mig!) hittade till och med fyra kantareller och två hittills oidentifierade men troligen ätliga svampar. Har svaga minnen från barndomens svamp/bärplockning med mamma och mormor om att det borde vara en skogs/blodriska (!?) Måste nog kolla upp det innan jag smörsteker dem :P

Annars har helgen varit mycket härlig. Igår var det kulturnatt i Uppala och efter att ha surat över att vi blev så sena märkte jag att pussgurkorna T&E inte var i tid heller, grejt :) Vi gick på stadsteatern som var full med gamla tanter som armbågades för att se teaterkläder som skulle säljad. Jag kom ihåg min goda uppfostran och arbågades inte tillbaka. Än fast jag hade god lust, j*la tanter som tror att dom äger världen bara för att dom är gamla och tjocka! Tommy upptcäkte en venisage med gratis rödvin som piggade upp oss :)

Sen blev det medeltidsmarknad, inte så bra, men införskaffandet av marknadsnougat gick strålande! Fika på Barista och sedan ett snabbt stopp för att se en av mina elever på en dansuppvisning hann vi med innan vi åkte motorcykeln tillbaka ut på landet. På kvällen var vi (för den oinsatte så dejtar fjällets dotter skogens son) bortbjudna till några av hans grannar på kräftskiva. Färska smålänska kräftor (Nej Monka, inte lika goda som de från Kisa) med lite öl och nubbe samt mycket intressanta människor. Det blev riktigt lyckat :)

- Because I can

onsdag 10 september 2008

Livet börjar...

Äntligen! Min lilla älskling är äntligen här nyfödd och söt som
en liten lammunge. Som jag har längtat och våndats över
bortkomna orderbekräftelser med nojjiga samtal till supporten.


Vad pratar jag nu om? Jo min alldeles nya dator! Dell Studio Plum Purple som just nu förgyller min tillvaro med neat design, prestanda för att klara Diablo III (när det nu kommer) och, hold on to your knickers... en fingeravtrycksavläsare!!! Känner mig som Sci-Fi no 1, so beam me up Scotty!


Ett annat liv har också tagit sin början. Spelet Spore har nyss släppts och för den oinvigde handlar det om att skapa liv. Man börjar som en liten amöba som ska genomgå evolutionens alla faser och bygga på sin genpool. Lite sötsliskigt men skrämmande fängslande. Rekomenderas till alla med minsta gnutta av Gud komplex!

- Because I can

söndag 31 augusti 2008

To the dark ages and back again

Kampanj 'bli på bättre humör' hade avsedd effekt och fredagskvällen blev mycket trivsam i hemmest lugna.. hrm... vrå. På lördagen dök det gravida paret (Jimmy och Ida) upp och skänkte ytterligare glans till helgen. Det blev lite drällande på stan och sedan en massiv fest?! Vi som skulle upp tidigt på söndag morgonen för att kolla på riddarspel och gå på en efterlängtad föreläsningar om ett lokalt vikingafynd.

Så här tjurig kan en liten historia nörd bli då...

Sån tur var så frick vi ändå se på tornerspelen och vad kan få en på bättre humör än att se vuxna människor försöka kasta varandra ur sadeln i full galopp men hjälp av balsaträpinnar?

Så med hjälp av riddare, hästar, film och godis. Samt mina älskade vänner vände det dåliga humöret och blev glatt istället!
- Because I can

fredag 29 augusti 2008

The blues...


Ibland är det bara så... En klump i magen, min konstiga "hjärtklappning" och den konstanta tröttheten. Mörka tankar som mal runt och runt om hur många saker man skulle kunna göra bättre, anstränga sig mer, skärpa sig lite.

När jag vaknar på morgonen så finns energin där men på något kostigt sätt försvinner den tillsammans med glädjen och viljan någonstans kring lunch. Idag är det fredag, vilket brukar vara en glad-kick i sig själv...

Men om jag försöker riktigt mycket så kanske det går hitta den känslan igen. Vid närmare eftertanke är det min bestämdaste plan!!!


- Because I can

tisdag 26 augusti 2008

Vad är detta? Har jag en blogg...?

Det kan hända att flertalet tror sig ganska övertygade om att jag verkligen har glömt bort att jag har en blogg. Vilket är helt förståeligt... Till mitt försvar måste jag säga att jag har haft en väldigt resefylld och upptagen sommar. Vilket jag är hemskt glad över! Tre veckor i Indonesien, en vecka i huvudstaden, en vecka i norrland, en på soliga västkusten + långhelg på cool båt på östkusten. När jag la ihop det märkte jag att jag har spenderat ungefär två veckor av mitt sommarlov i Uppsala. Jag som tänkte jobba en del hemifrån i sommar. Blev inte mycket av kan jag säga...


Nu har skolan dragit igång igen och det är himla kul att träffa 'skitungarna' igen. Har redan tagit på mig en del arbetsuppgifter som jag med allra största säkerhet vet kommer att ge mig sömnlösa nätter och hjärtklappning. Men någon ska ju gör det!


Vissa kompensationer får man ju. Idag lät jag tre killar få värma piroger i lärarrummets 'kök'. Inte riktigt tillåtet av skolledning mfl men orka tjata om petitesser! När lunchrasten var slut kom killarna in till mig med en värmd pirog till mig, ganska sött tyckte jag :)


Med förhoppning om en mer väluppdaterad blogg :P


-Because I can

tisdag 24 juni 2008

Alldeles ensam.

I kväll sitter jag alldeles ensam på det sista hotellet under Bali vistelsen. Vi flyttade till Novotel Nusa Dua igår och det var inte riktigt vad vi väntat oss. Det visade sig att hela området Nusa Dua är ett turistområde som är off limits för balineserna själva. Det enda som finns här är hotell golfbanor och ett köpcentrum med souvenirer. Det är helt fruktansvärt! Allt är tillrättalagt och folk som kommer hit är inte ett dugg intresseade av att se det Bali som finns utanför murarna. Jag kan inte förstå att ett sånt här ställe existerar, alls...

Så det första vi gjorde efter att ha checkat in var att försöka ta oss ut. Vilket var svårare än vi trott. När vi frågade efter någon resturang eller plats utanför Nusa Dua ville folk hellre rekomendera platser innanför området. När vi tag en promenad så märkte vi att alla vägar ut ur Nusa Dua är avspärrade med vakter som liknar militärer. Ska man skratta eller gråta :D Sån tur var hittade vi en trevlig tjej som gav oss namnet på en resturang utanför och skaffade en lokal taxi, phu :) De närmsta dagarna har vi så mycket annat att göra så vi komer inte att behöva vara på hotellet mer än för att sova så det känns bra.

Idag har det mest varit sola för mig. Blivit både lite brun och lite röd :) Tommy och E har gett sig iväg för sin natt på Bulgari så jag sitter själv i lägenheten och funderar på om det är dags för middag snart. I morgon ska det bli ridning på stranden och en tur upp till Ubud för att eventuellt köpa en träskulptur och hälsa på Indy's familj. Vi har blivit ditbjudna och det ska bli så roligt att träffa dem och se hur de har det. Vi har försökt komma på en bra present att ge till hans familj men det har varit svårt. Men glass till barnen ska det bli i alla fall :) Sista dagen blir det klädprovning hos skräddaren, trekking i djungeln och sedan åker vi från Bali till Kuala Lumpur. Vilken härlig semeser vi har haft!

--> Använd ljud :)

Saknar er alla därhemma!

- Because I can

fredag 20 juni 2008

Fler tropiska paradisöar till folket

Nu är vi inne på vår... hm, vet inte vilken dag eller datum det är längre... I alla fall tror jag att vi har varit ungefär halva vår tid på Bali. Sedan sist så har vi klättrat upp för vulkanen, besökt olika tempel, ätit fantastiskt god mat och bytt hotell två gånger.
Vulkanklättringen är ett kapittel för sig. Vi började klättringen kring tre halv fyra på natten. Det var helmörkt ute men turligt nog var det fullmåne. Månskenet gav palmbladen och den svarta sanden vid vulkanens fot ett helt sagoligt skimmer. Vi klättrade i ungefär två timmar innan vi nådde toppen och jag var något slutkörd. Vi kom upp ca 50 min innan solen skulle gå upp och jag kan säga att det var inga jätte muntra vandrare som satt och frös i mörkert. Men sen fick vi varma bananer av vår lokala guide och när solen gick upp var humöret på topp!
Nu bor vi på Amankila på Balis sydkust. I går fick vi chansen att promenera på stranden just som tidvattnet gick ut och fullmånen gick upp över horisonten. Svårt att beskriva känslan. Men otroligt vackert var det! Idag har vi legat vid stranden, denna gång i solsken, och solat och badat. Till och med jag vågade mig ut i de höga och mycket kraftfulla vågorna och det var så skoj! Kände min som tio år igen :) Var mycket nöjd med dagen tills efter mitt och Elinas yoga pass då jag insåg att jag har bränt mig lite i solen. Inte så farligt men ändå surt...
--> Trötta vandrare på toppen av Mount Batur


--> Framför huvudentren till den heligaste innergården på Balis modertempel

--> Vid Goa Lawa, fladdermustemplet

Sköt om er alla därhemma!

- Because I can

tisdag 17 juni 2008

I stjärnljus...

Nu sitter jag på Amandari hotel i en tvårums villa med pool, adress Ubud Bali. Klockan är 21:23 på kvällen, 15:23 hemma, Tommy och Elina har just gått och lagt sig och jag ska snart göra det samma. Vi ska nämligen kliva upp om fyra timmar, åka bil en timma och sedan klättra upp för Mount Batuh, en livs ´levande´ vulkan för att se soluppgången över ön och havet. Just nu är det stjärnklart och ca 27 grader varmt ute så vi hoppas på en riktigt fin tur.

Vi har det fantastiskt bra men nu ikväll kom den första slängen av riktig hemlängtan. Men bara för att jag saknar er alla därhemma...

--> Delfinsafari i Lovina. Otroligt vackra djur


--> Jag och E med äkta djungel i bakgrunden


--> Mount Batur vulkanen vi snart ska bestiga.


--> Vår backyard på Amandari


--> Jag framför ett av alla tusentals små tempel tillängnade lokala gudar och andar


Sköt om er alla därhemma!

-Becaus I can

onsdag 4 juni 2008

Hej och hå vad tiden flyger iväg...

Som en riktig tidsoptimist sitter jag nu och lurar på hur i hela världen jag misslyckades så kapitalt med att planera allt som skulle göras innan skolavslutning och Bali. Med bara en vecka kvar till avslutningsdagen och nio dagar kvar tills planet mot Indonesien lyfter så har jag ett berg av saker att göra.

Igår var dagen med stort B. Det vill säga dagen då betygen skulle vara klara. Jag lyckades faktiskt sätta alla betyg men var så illa tvungen att sätta fler IG är vad jag trott. Att elever ska ta eget ansvar över sin utbildning är en mycket god tanke. Men vad händer med de elever som av olika skäl inte kan/vill ta ansvar. Jo det är de som har IG i mina ämnen just nu. En lösning på problemet med elever som har IG (i alla fall i kärnämnena) är enligt kommunen att skicka dem på sommarskola. Detta innebär att eleverna intensivläser de kärnämnen de inte når målen i under en eller två veckor på lovet. Åter igen en god tanke. Dock innebär detta att jag som lärare ska skicka med uppgifter till mina elever som de ska kunna jobba med. Känner personligen att detta är ett ypperligt tillfälle att verkligen gå på djupet och granska exakt vilka moment och färdigheter mina elever behöver träna på samt anpassa ett material efter detta. När ska jag hinna detta? Ett snabbt överslag säger mig att jag skulle behöva minst en hel arbetsdag för att göra ett bra jobb. Var ska jag hitta den tiden...? I dunno! Men ett tappert försök ska jag göra.

Det har äntligen sjunkit in nu att jag ska iväg på lång, lyxsemester, jäj!!! Passet är klart, väskan inhandlad, en spruta till ska jag ta och så bara måste jag hitta en sommar klänning. Något som jag inte lyckades med på tre timmars shopping idag. Men när allt är klart och vi sitter på planet, omg så roligt det ska bli!

Sen kommer ett par sena bilder från min och Mias gemensamma födelsedagsfest med Mex tema, komplett med mex-mustascher och allt. Sedan råkade denna fest sammanfalla med Uppsalas Pride-festival så vi anpassade strax om temat till Mex/Gay i regnbågens alla färger och med gayklubb på kvällen. Thuperkul!




- Because I can

fredag 23 maj 2008

Nästan som att internet gjort slut...

Min MSN fick för ett tag sedan någon form av virus. Detta virus fungerade så att det loggade in på min MSN och min facebook och skickade spam till mina kontakter... Illa, mycket illa. Efter vissa räddningsaktioner visade det sig att vi saknade färdigheterna för att bota mitt kära e-mail konto. Enda åtgärden som återstod var då att eliminera den adressen och skapa en ny.


Detta kanske inte låter så jobbigt tycker du men ack vad du har fel. Jag uppkallade min e-mail efter min älskade katt Störsten Raxelina. Jag har haft den sedan jag började gymnasiet för si så där 11 år sedan. Detta mina vänner innebär inte bara att jag har en form av konstigt känslomässigt band till min e-mail utan även att den har jag angett till allt där man behöver ange en e-mail adress. tex bostadsförmedligar, olika medlemsskap, facket, arbetsförmedligen osv... Gissa om det tog lång tid att ändra allt detta. Men inte nog med det, jag blev tvungen att ta bort mitt facebook konto också. Plötsligt befann jag mig i ett socialt vaccum. det var rätt skönt att inte slösa bort så mycket tid framför datorn, men... Allt händer ju på facebook, så efter en dag eller två i det sociala limbot skapade jag ett nytt. Nu återstår bara arbetet med att uppdatera min profil igen... och jobba upp mitt värde på friends for sale...


Men för att återgå till det känslomässiga. När jag skapade mitt första e-mail konto var detta med internet inte helt nytt men för mig var det så. Min e-mail var en slags symbol för att jag just flyttat hemifrån, egen lägenhet, börjat på gymnasiet, nya vänner, festa och leva livet, ja nästan allt som jag betecknade som inträdet i vuxenlivet. Den har fått ta del av mina tankar om livet, kärleken, skolan, vännerna allt som en tonåring och senare ung kvinna får vara med om.


Nu är den snart borta. Kanske en symbol för ett nytt kapitel i livet? Jag väljer att tolka händelserna så, mot framtiden och vem vet vilka fantastiska saker min nya adress kommer att få reda på.



-Because I can

onsdag 14 maj 2008

Ett mindre argt inlägg :)

Två inlägg på en dag, jag imponerar till och med på mig själv :) Kände att jag efter mitt förra inlägg ville skriva något lite mer positivt.

Till exempel hur otroligt rolig förra helgen var! I dagarna tre satt jag och E ute i solen i vår sagoträdgård. Läs: uteplatsen som vi har långt gångna planer på att förvandla till en sagoskog komplett med blommor, levande ljus, älvor, kristaller och 'flöjande' tyger. Vädret har varit fantastiskt och även kvällarna har varit ljumma. Fredagen bjöd på mysmiddag i sagoskogen och sedan en spontanutgång med karaoke. Mycket lyckat! Vi ramlade nog inte i säng förrän vid femsnåret.

På lördagen hade vi bokat in lunch i parken med glass i solen till efterrätt. Men alas, jag var lite indisponibel på morgonen och Tommy sen hem från huvudstaden så lunchen blev inte av förrän vid två. Men vilken lunch sedan. Stadsparken var full av blommor och tillsammans med Jocke, Oljo och Anders njöt vi av nästan fyra timmars ätande, pratande och kubbande. Som, btw, lag Linda E och Jocke vann!!!




Nu i skrivandets stund sitter jag och längtar efter i morgon eftermiddag då jag ska styra kosan mot Stockholm och träffa Hugo, Mia och Alex. Sett fram emot den resan ett tag ja :) Men vad nu, tänker du. Ska hon skolka från jobbet på fredag, usch en sån stil. Men nej, jag ska utnyttja något så finurligt som komptid. That's the shit! Ledig dag med lön för hårt inarbetad övertid!


Nu ska jag vara en 'doer' och måla ett par fotoramar!


-Because I can

tisdag 13 maj 2008

Bedömningen av min kompetens ska styras av vad???

SVT har under våren visat reality-serien 'Klass 9A' där vi fått följa en skolklass från en av Sveriges tio mest lågpresterande skolor. Målet var att klassen skulle gå från en av de sämsta till tredje bästa i landet. Detta skulle uppnås genom att byta ut elevernas ordinarie lärare mot några av landets bästa pedagoger. Eleverna nådde i slutänden inte målet men förändringarna i betyg och attityd var dramatiska. Efter succeserien visats på SVT föreslog Malmö:s kommunalråd Ilmar Reepalu att elever nu ska ges möjlighet att betygsätta sina lärares kompetens.

Klass 9A --> http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=72200&lid=Klass_9A&from=menu

Ilmar Reepalu -->http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=92915&a=1135111&lid=puff_1134138&lpos=extra_2

Till att börja med måste man väga in vissa fakta i tolkningen av denna reality-series värde för resten av samhället. Även om TV team och produktionsledning inte på något vis lagt sig i undervisningen som sådan måste jag vidhålla att bara närvaron av sagda TV team och vetskapen av att det man gör och säger kommer att visas på TV kan nog få även den värsta skolhatare att skärpa till både språkbruk och fysiska 'kontakt' med såväl klasskamrater som inredning.

Jag vill också tillägga att dessa pedagoger som togs in för att styra upp situationen säkerligen är bland landets bästa och har nått fantastiska framgångar. Men de har också fått skolledningens och kommunens fulla stöd för att satsa mycket tid och resurser på detta projekt, något som inte är en självklarhet i många skolor med 'vanliga' lärare. Dessa lärare är också utbildade och behöriga, något som även detta inte är en självklarhet runt om i landets skolor.


För att återgå till Reepalus förslag om lärarbetyg så kan nämnas att i sin argumentation för nämnda betygsättning menar Reepalu att: det handlar om att lärarens bedömning av den pedagogiska situationen, huruvida den fungerar eller inte, har premierats framför elevernas. Här har lärare vägt in elevernas strukturella bakgrund samt föräldrarnas utbildning i sin bedömning av hur fördelningen av resurser och stöd till eleverna ska fördelas. I denna bedömning anser Reepalu att man missat att se hur eleverna uppfattar sina lärare och stödet de får. Detta vill Reepalu nu förändra.

Mina komplimanger till Reepalu för att han lyckats gräva fram ett system som, för det första redan används i landets skolor (elevutvärderingar), och för det andra för att han genom sitt förslag inte bara undergräver lärares professionalism utan också gör min och mina kollegors kompetens till något som beslutas av de vi är där för att undervisa. Vilken annan yrkesgrupp blir betygsatt av minderåriga, outbildade personer som dessutom står i en beroendeställning?

Systemets svaga punkt blir just maktbalansen mellan lärare och elev där en elev som får ett lågt betyg inte alltid kan själv se varför det är motiverat och därför kontrar med att sätta ett 'lågt betyg' på läraren. Detta skapar en mycket snedfördelad maktstruktur som helt klart skickar felaktiga signaler både till elever, lärare och samhället om lärares kompetens.

En lärares kompetens är otvetydigt svår att mäta. Men för att försäkra sig om att den redan från början håller god kvalitet bör man omarbeta lärarutbildningen och minska antalet platser, bara tillåta behöriga lärare att undervisa, ordna pengar för kompetensutveckling, effektivisera skolan = frigöra tid för planering och uppföljning. Med dagens hetsiga tempo hinner iallafall jag inte mer än att kasta mig mellan lektionerna med en i bästa fall skissartad planering eventuellt rätta lite och ringa några föräldrasamtal. Resten av tiden går åt till de tusen andra sysslor som en lärare ska hantera som inte direkt berör undervisningen.

Så mitt tips till Reepalu och c/o är att satsa ert retoriska och ekonomiska krut på att förbättra landets lärarutbildningar, frigör mer resurser till skolan och öka lärartätheten. Efter det kan vi ta en titt på de tusentals utvärderingar som elever redan gör om sin undervisning och sina lärare varje termin. Kanske dessa kan utvecklas ett snäpp, få tydligare former och komma fram i ljuset lite mer. Men gå för allt i världen inte och inbilla dig, Reepalu, att vi lärare gör dessa utvärderingar för skojs skull och sedan kastar bort dem. Personligen blir jag förolämpad av ditt förslag då jag ser mina elevers utvärderingar av mig och min undervisning som ett av mina främsta redskap till utveckling. Skäms!


-Because I can

tisdag 6 maj 2008

Så äntligen kom den dagen...

Jag pratar naturligtvis om valborg. Dagen D, dagen utan bekymmer, dagen då allt annat tar en paus och dagen som vi längtat efter sedan valborg förra året.


För mig började glädjeyran redan förra helgen då jag och sambosarna ägnade två hektiska dagar åt att vårstäda lägenheten, storhandla, laga picknikmat och be till alla gudar om vackert väder. (= nojjkolla SMHI's hemsida fem till tio gånger/dag)
Men trots ett antal långa 'to-do' listor så hade vi rätt så roligt! Vår promenad till Willy's för att handla urartade till en mycket vilsen promenad till Max där vi goffade hamburgare och sedan taxifärd hem från handlingen :)


En sen kväll satt vi också uppe och lagade picknickmat som vi svor över vid själva lagandet men som visade sig vara livsnödvändiga på själva valborgsdagen. Recept på toppengoda pizzabullar och mini-pajer ges ut efter lämpliga mutor!


Valborgsveckan bestod egentligen bara av två arbetsdagar. Det låter ju som en härlig vecka säger du då. Men ack, jag tror aldrig två dagar gått så långsamt. Mina stackars elever måste ha tyckt att jag var mer frånvarande och förvirrad än vanligt när jag gled fram i korridorerna med ett förväntansfullt leende på läpparna. Dock hann vi med nästan alla engelska redovisningar om USA (varav flera var överraskande välförberedda med tanke på den ringa tid de hade på sig) och ett prov om Islam som, efter att ha rättat hälften, verkar ha gått ungefär som förväntat.


Men till slut blev det tisdag! Lilla bror och Hugo kom redan på förmiddagen, gissa om jag hade längtat! Efter att ha dragit runt på lite ärenden på stan så for vi hem och på kvällen blev det en supermysig grillning i vårsolen. Livet är gött när knopparna håller på att slå ut, solen värmer ansiktet och man sitter och njuter av våren och sällskapet på en grön kulle!

Senare på kvällen började allvaret. Eftertrupperna anlände och vi kunde börja förbereda truppen inför morgondagens drabbning. Enhet L och E packade hysteriskt alla förnödenheter, enhet J taktik-somnade på ett par kuddar i hörnet av vardagsrummet och enheterna I, H, M, T och B inledde operation förfest :)

<-- Jag och lillebror




Klockan 0630 var det revelj för samtliga enheter. Enhet J underlättade detta genom att bjuda alla enheter på kaffe på sängen. (Komandocentralen överväger om regelbrott föreligger.) Avmarch mot samlingspunkt 1 'bryggan' inleddes klockan 0730 varvid truppen la av sig all tänkbar diciplin och kompanibeslöt att ha den roligaste, röjjigaste, soligaste valborg ever!


--> Älgflotten



--> Jag och Mia intervjuar lagens långa arm om vilket tjänstevapen de använder och hur många patroner de har i ett magasin :P


Brygghäng! Kaffe! Champagne! Jordgubbar! Kramar! Parkhäng! Sillunch! Foto! Heliumballong! Snapsvisor! Poliser! Pussar! Cider! Pubhäng! Nya roliga människor! Film! Fyllepromenad! Grillning! Sång! Kvällsfest! Fantastiskt mycket mer roligt!


Det är svårt att beskriva för någon som aldrig har varit med om en så fulländad dag hur mycket som händer och hur fantastisk valborgs känslan egentligen är.


Men flottar, cider och sill åsido så är jag fullt och fast övertygad om att det är människorna man omger sig med som i slutänden definierar hur bra man själv mår. Följaktligen kan jag bara dra slutsatsen att jag måste omge mig med världens bästa människor! Thank you all!

Fotografer: E och Oljo

-Because I can

onsdag 23 april 2008

Gender bender!

Som titeln antyder så har dagen influerats av könsbyte. Jag vill inleda med att lugna alla som nu oroligt undrar om jag helt tappat konceptet och skaffat extra tillbehör där nere. Förvandlingen var långt ifrån permanent.

Idag hade vi 'ombytta roller' som tema på skolan. Killar skulle bete sig som tjejer och vice versa. Det fanns inga krav på fysiska anpassningar men majoriteten (av tjejerna) gjorde det ändå. Och resultatet var fantastiskt roligt att se. Tänk er 32 tonårstjejer som plötsligt dyker upp med mössa i matsalen, häng på byxorna och en riktigt grabbig attityd. Tyvärr så var det bara tjejerna som vågde prova på att vara kille en dag och tyvärr så var det mest vad tjejerna såg som negativt hos killarna som de provade på. Så kort och gott blev dagen något stereotyp men samtidigt, ett gott skratt förlänger livet.

Självklart var jag tvungen att hänga på hela idéen och jag kan meddela att den fysiska förvandlingen var den lätta biten. Att försöka bete sig som en man... hm... hade egentligen velat ha mer tid på mig att studera mina manliga kollegor för visst kände jag att min tolkning var något fördomsfull. Hur som hells så väcktes en hel del tankar hos mig om goda manliga (och kvinnliga) förebilder och hur viktigt det är att båda finns i skolan och i ungdomars liv.


Detta är alltså mitt alter ego Linus. Jag bjuder på skratten:P Men personligen föredrar jag mitt kvinnliga jag :)


Åttans härliga tjejer, här killar, med mig mitt i smeten.



-Because I can

måndag 21 april 2008

Försmak av vad som komma skall...

Det amerikanska presidentvalet är redan i full gång och har så varit ett bra tag. Nästan dagligen möts vi av rubriker som behandlar hur Clinton och Obama kämpar om de demokratiska väljarna och hur de båda lovar och svär att inte ge upp förrän loppet är kört, på riktigt. Dessa båda företrädare för två underrepresenterade folkgrupper verkar klart mer intresserade av att slita varandra i stycken, på mest politiskt korrekta sätt möjligt, än att försäkra sig om att demokraterna avgår med segern i själva valet. Själv har jag svårt att ta ställning för någon av dem. Partipolitiken i USA är i min mening något av ett långdraget skämt utan en snitsig poäng men med mycket dokusåpa-drama. Men en sak som verkar mer och mer tydlig, är att det demokratiska lägret behöver enas för att inte riskera en 'home run' för konservative McCain med resten av republikanerna i släptåg.

Jag skulle vilja påstå att bild 7 i följande länk illustrerar min poäng väl.



När vi ändå är inne på politiken så har vår stadsminister varit på besök i Kina. Jag såg med stort nöje fram emot en fördjupning i debatten om Kinas ockupation av Tibet i media. Det första som möter mig är dock svarta rubriker som poängterar stadsministerparets lediga klädsel vid ankomsten... (Engagerar mig plötsligt mer i den svenska pressens sensationsjournalistiska tendenser än viktigare saker...)


Dock har det efter detta funnits en del mer eller mindre intressant att läsa om vad som försiggått under Freddans besök i Kina. Han vädjade bland annat till Kinas regering att: "...den i väst mycket uppmärksammade Hu Jia skulle få möjlighet att återförenas med sin familj." Att just Hu Jias fall skulle föras fram förklarade han med, förutom att detta var mycket uppmärksammat i väst..., att:"det är ett väldigt hjärtknipande fall, en aktivist med ett nyfött barn som dessutom varit mycket miljöengagerad." Visst är detta nobelt och sant. Men alla de som sitter fängslade som inte har barn eller är uttalade miljövänner men ändå kämpar för mänskliga rättigheter? Hm...


I ett snabbt byte av ämne vill jag också passa på att lägga upp lite foton från helgens något mer avslappnande tillställning. I onsdags fyllde Elina 28 år och idag var det Jimmy-ponkens tur! Grattis!!!!!! Lördagen användes till att fira dessa 20+:are på lämpligaste sätt. Nämligen med en riktig tok-fest!


Jag fick äran att kramas lite med världens yngsta 28 åringar!


Tårtätartävlingen gick till som följer. Alla fick en avlång tårtbit föreställande en löparbana med start och mållinje. Mitt på banan fanns ett hinder i form av en shot, som var tvungen att drickas för att få äta vidare. När mållinjen 'korsades' väntade ytterligare en shot och sedan evig ära och respekt för vinnaren! Samt en flaska mousserande vin som var det riktiga förstapriset. Jimmy åt upp mållinjen först tätt följd av Jocke och Haglund. Undertecknad måste tyvärr tillstå att hon hamnade på jumboplatsen...


En härlig fest och en mysig kväll senare så visade sig Uppsala från sin vackraste sida. Strålande sol och blå himmel. Vi packade kaffe och drog ut till ån för att öva upp 'brygghängandet' inför valborg. Det var nästan onaskeligt skönt!


Sist men inte minst måste jag få dela med mig av en mycket trevlig idé. När man är på fest är det så lätt att man ställer bort sitt glas och måste ta ett nytt varje gång man vill fylla på. Detta hittade vi ett mycket roligt sätt att undvika. I början av festen lägger man helt enkelt fram lite frystape och en markeringspenna. Sedan låter man alla gäster designa sina egna namnskyltar att sätta på glasen. Detta kommer, om vi förutsätter att gästerna har det minsta lilla fantasi, att sluta i att alla skriver på allas glas. I slutet av kvällen har man således ett glas fyllt med roliga, söta och personliga kommentarer. Enjoy!

- Because I can